Om Cultural Planning

​

Cultural planning vill stärka kommunernas självbild och verksamhet genom ett kartläggningsarbete, ”mapping”, av de kulturella resurser som finns i lokalsamhället. I begreppet kulturella resurser ingår både kultursektorn och kreativa näringar liksom immatriella värden såsom traditioner, kreativitet och framtidstro.

​

Processen leder fram till en handlingsplan. Denna identifierar de roller, ansvarsområden och specifika insatser som krävs för att på lång sikt öka livskvaliteten för boende, besökare, anställda, barn och ungdomar, äldre och inflyttare. Med utgångspunkt i platsen styrkor och särart kan ett samhälle utvecklas långsiktigt och hållbart och förstärka sin attraktionskraft.

​

Det är ett långsiktigt arbete som tack vare sin metodik kan bidra till en bestående förändring som är förankrad redan när den genomförs. Om metoden kombineras med kommunens arbete med pågående planarbete och annan planering tillförs värden som annars är sällsynta i traditionell planering.

​

Cultural planning som metod har vuxit fram framför allt i engelskspråkiga länder, sprungen ur ett behov att ta vara på de resurser som finns på en plats och identifiera riktningar framåt. Den bygger på och förstärker lokala nätverk genom att den utgår från människor som har en relation till platsen. Den utgår från ett avgränsat geografiskt område och lägger stor vikt vid att kartlägga kulturella resurser genom s k ”mapping”, vilket innebär att ta reda på och förstå hur människor interagerar, upplever och använder en plats.

​

Fånga platsens själ….

Precis som varje människa har sin egen identitet finns det specifika egenskaper hos en plats som ger den dess särart och gör den unik. Den bär på kulturarv, historia, fysiska och immateriella värden, och befolkas av människor som alla berörs av och påverkar dess utveckling. Platser, orter och städer står inför ständiga omvandlingar och utmaningar. Genom att ta vara på platsens unika kvaliteter, dess själ, skapas större möjligheter att möta dessa utmaningar och forma dem till möjligheter.
 

….med hjälp av kultur

Cultural planning skiljer sig från andra metoder för medborgardialog genom att den identifierar och synliggör platsens kulturella kvaliteter. Vad innebär då en kulturell kvalitet? Det handlar förstås om platsens estetiska värden – kulturarv, teater, konst, musik, utställningar, spel, film och litteratur men också om de kulturella resurser som finns i samhället i form av kulturinstitutioner, kulturskapare, föreningsverksamhet, kreativa näringar med mera. Och det handlar om immateriella kulturella resurser som kulturvanor, framtidstro och traditioner, som också formar platsens identitet och dess själ.

Cultural planning erbjuder konkreta verktyg för att genomföra en mappingprocess men är ingen quick fix. Den kräver uthållighet och ett starkt inkluderande förhållningssätt. Mappingen kan leda fram till en handlingsplan, till konkreta projekt, till att stärka redan pågående planeringsprocesser men framförallt till en ökad förståelse och gemenskap som i sig stärker förutsättningar för en hållbar utveckling.
 

En cultural planning-process brukar genomföras i nio steg och ta cirka 1–1,5 år. De nio stegen utgörs av:
 

1. Förberedelse och förankring

Här ingår även organisering och finansiering.
 

2. Insamling av kunskap (”mapping”)

För att göra kartläggningen kan man använda sig av följande frågor:

• Vilka erkända kulturella resurser finns i området?

• Vilka ännu ej erkända kulturella resurser finns i området?

• Vilka kulturella resurser kan komma att uppstå med rätt uppmuntran och planering?

• Till vilken nytta kan var och en av dessa resurser vara för individers och områdets utveckling?
   

När denna kartläggning görs är det viktigt att den lokala befolkningen involveras. Kartläggningen kan göras genom;

• kartläggning av befintligt material

• research

• intervjuer och enkäter

• fokusgrupper

• SWOT-analys

• möten och studiebesök

• ....
   

3. Analys

Det insamlade materialet gås igenom och jämförs med befintliga mål och riktlinjer.
 

4. Avstämning

Bör ske kontinuerligt. Når informationen alla berörda? Bidrar processen till ökad medvetenhet?
 

5. Handlingsplanen skrivs

Beskriv den bild av samhället mappingen resulterat it. Resultatet kan integreras i översiktsplanen eller den regionala utvecklingsplanen, men den kan också utgöra ett eget dokument som lokal handlingsplan för samhälls- och kulturutveckling.
 

6. Remissrunda

Inte obligatoriskt, men om det görs, gör det aktivt, med möten och diskussioner.
 

7. Slutarbete och analys

Planen presenteras och antas av styrelse/fullmäktige.
 

8. Lansering

Skapa uppmärksamhet kring lanseringen.
 

9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

Dokumentera i text och bild.

​

​