Om Cultural Planning

​

I samband med omfattande  industrinedläggningar  och stora stadsomvandlingar under senare delen av 1900-talet fick kultur en mer framträdande roll  som konkurrensmedel för att locka nya invånare till städerna.
I framför allt Storbritannien och andra engelskspråkiga länder  utvecklades cultural planning för att integrera kulturella perspektiv i planeringen. Bland forskare och konsulter som arbetat med detta kan nämnas Charles Landry, Colin Mercer. Franco Bianchini och Lia Ghilardi.

 

Cultural planning vill stärka kommunernas självbild och verksamhet genom ett kartläggningsarbete, ”mapping”, av de kulturella resurser som finns i lokalsamhället. I begreppet kulturella resurser ingår både kultursektorn och kreativa näringar liksom immatriella värden såsom traditioner, kreativitet och framtidstro.

​

Processen leder fram till en handlingsplan. Denna identifierar de roller, ansvarsområden och specifika insatser som krävs för att på lång sikt öka livskvaliteten för boende, besökare, anställda, barn och ungdomar, äldre och inflyttare. Med utgångspunkt i platsen styrkor och särart kan ett samhälle utvecklas långsiktigt och hållbart och förstärka sin attraktionskraft.

​

Det är ett långsiktigt arbete som tack vare sin metodik kan bidra till en bestående förändring som är förankrad redan när den genomförs. Om metoden kombineras med kommunens arbete med pågående planarbete och annan planering tillförs värden som annars är sällsynta i traditionell planering.

​

​

Fånga platsens själ….

Precis som varje människa har sin egen identitet finns det specifika egenskaper hos en plats som ger den dess särart och gör den unik. Den bär på kulturarv, historia, fysiska och immateriella värden, och befolkas av människor som alla berörs av och påverkar dess utveckling. Platser, orter och städer står inför ständiga omvandlingar och utmaningar. Genom att ta vara på platsens unika kvaliteter, dess själ, skapas större möjligheter att möta dessa utmaningar och forma dem till möjligheter.
 

….med hjälp av kultur

Cultural planning skiljer sig från andra metoder för medborgardialog genom att den identifierar och synliggör platsens kulturella kvaliteter. Vad innebär då en kulturell kvalitet? Det handlar förstås om platsens estetiska värden – kulturarv, teater, konst, musik, utställningar, spel, film och litteratur men också om de kulturella resurser som finns i samhället i form av kulturinstitutioner, kulturskapare, föreningsverksamhet, kreativa näringar med mera. Och det handlar om immateriella kulturella resurser som kulturvanor, framtidstro och traditioner, som också formar platsens identitet och dess själ.

Cultural planning erbjuder konkreta verktyg för att genomföra en mappingprocess men är ingen quick fix. Den kräver uthållighet och ett starkt inkluderande förhållningssätt. Mappingen kan leda fram till en handlingsplan, till konkreta projekt, till att stärka redan pågående planeringsprocesser men framförallt till en ökad förståelse och gemenskap som i sig stärker förutsättningar för en hållbar utveckling.