Nyhetsbrev #02 – Mars 2021 Välkommen till Föreningen för Cultural Planning i Sverige och vårt nyhetsbrev!
Föreningen för Cultural planning Sverige är en nationell kunskapsplattform vars syfte är att stärka kulturperspektivet inom samhällsplaneringen. Vi vill gärna höra från er medlemmar vad ni önskar från föreningen och hur ni vill mötas och dela kunskaper. Vi lyckades faktiskt ha ett riktigt inspirerande seminarium i Floda under hösten innan pandemin slog till igen. För dig som ännu inte är medlem i föreningen, kolla sist i medlemsbrevet hur du kan bli medlem. Missa inte föreningens årsmöte den 16 april då vi också bjuder på en föreläsning.
Seminarium om Cultural Planning som motor för platsutveckling
Den 16 oktober förra året hade Föreningen för Cultural Planning i Sverige bjudit in till seminarium på Garveriet i Floda, några mil utanför Göteborg. Seminariet, som också var ett slags kick-off för föreningens nystart, samlade ett 25-tal personer på plats och lika många deltog digitalt. Rubriken för seminariet var i sin helhet: CULTURAL PLANNING OCH PLATSENS MÖJLIGHETER – Kultur och samverkan som motor i platsutveckling. Under dagen fick deltagarna ta del av en rad lyckade exempel på platser som har utvecklats med hjälp av metoder som har ett tydligt kulturperspektiv.
Efter att Erika Månsson, föreningens ordförande, hade hälsat alla välkomna, inledde flodabon David Anthin med ett kåseri kring hur det var att växa upp i Floda under 70- och 80-talen, och vilken spännande resa det gamla stationssamhället nu befinner sig mitt i. Han fortsatte därefter som moderator för seminariet, tillsammans med parhästen Tinna Harling. Både David och Tinna är styrelseledamöter i Föreningen för Cultural Planning i Sverige.
Först ut som talare var Joakim Forsemalm, Radar Arkitektur & planering, och han berättade om den lyckade Cultural Planning-processen i Floda, som bland annat resulterade i en arkitekttävling som ägde rum 2013. Oskar Ivarsson, som driver Mareld landskapsarkitekter i Göteborg, tog därefter vid och berättade om hur processen sedan har fortsatt efter tävlingen där han själv tillhörde en av vinnarna. Det blev sammantaget en intressant berättelse om vikten av en målinriktad samverkan för att uppnå samhällsutveckling på bred front och med hållbarhet i fokus. Passet om Floda avslutades sedan med en dragning av Erik Berg från arkitektkontoret Inobi, som berättade om ett resilienshus som han har ritat för en tomt alldeles bredvid Garveriet i Floda.
Med detta lyckade, lokala exempel i ryggen skiftades fokus mot det politiska, nationella helhetsgrepp som går under namnet Gestaltad livsmiljö. Linda Kummel, som är enhetschef för ArkDes Think Tank, berättade utifrån en rad exempel om de nationella målen kring samverkan och platsutveckling. Björn Ohlén, utvecklare på Förvaltningen för kulturutveckling vid Västra Götalandsregionen, tog över stafettpinnen och beskrev hur man på regional nivå kan stödja lokal utveckling, som till exempel i projektet Hållbara platser.
Seminarieprogrammet avslutades med att landskapsarkitekten Liv Sonntag bjöd på en levande skildring av hur hon tillsammans med andra samhällsintresserade kulturentusiaster – med Väveriet i Uddebo som nav – har satt igång ett spännande utvecklingsarbete på den västgötska landsbygden. Tillsammans med Björn Ohlén berättade hon också avslutningsvis om en projektansökan kring att utveckla landsbygdens gestaltade livsmiljöer. Förutom Liv och Björn har även Nils Björling på Chalmers och Tinna Harling arbetat med denna ansökan.
Seminariet avslutades med en kortare workshop där kreativiteten och entusiasmen var hög trots en fullspäckad halvdag. Något som framkom under denna workshop var – förutom att mycket spännande redan sker runtom i landet, inte minst på landsbygden – att det finns ett stort behov av ett nationellt nätverk för dessa frågor. Eller för att citera Tinna Harlings sammanfattning av dagen:
– Det var en inspirerande dag med många intressanta samtal och människor. Och framförallt en känsla av att Cultural Planning-metodens sätt att arbeta ligger i tiden, med den tydliga kopplingen till målen i Gestaltad livsmiljö – att inkluderande sätt att arbeta med samhällsutveckling behövs mer än någonsin!
Och Liv Sonntag spär på, när hon sammanfattar vad hon fick ut av dagen:
– En introduktion till Cultural Planning och till föreningen. En dag fylld av energi och engagemang för samhällsutveckling och strävan mot delaktighet och inkludering i en bredd av projekt och processer. Känslan av att vara många som drar åt samma håll!
Seminariet filmades och går att hitta på föreningens hemsida och på Youtube.
Game of Cities - en konferens om kulturdriven platsutveckling
I november 2020 medverkade föreningen för Cultural Planning i konferensen Game of Cities: Culture, Participation, Democracy. Konferensen samordnades från Gdansk men var helt digital, arrangerad av Urb Cultural Planning - ett projekt som syftar till ökad kapacitet i Östersjöregionen i frågor om samverkan kring medborgardriven lokal utveckling med kultur. I ett seminarium om förutsättningarna för kulturdriven lokal utveckling representerade Mathias Holmberg föreningen och delade med sig av insikter från Sverige. Här är en summering i text av Mathias presentation på konferensen.
Det är uppenbart att vi, som individer och samhällen, behöver förändras. Om vi ska vara en hållbar och jämlik värld behöver vi lämna mycket av det liv vi lever idag. Det vill säga lämna våra nuvarande livsstilar och skapa nya, hållbara och öppna, för att förstå vår egen roll i världen och världen i oss. Kultur är inte enbart en aspekt eller ett verktyg i en så omfattande förändring, utan också själva fundament för att överhuvudtaget göra så omfattande förändring möjlig. Så när vi talar om Cultural Planning behöver vi förstå det som både verktyg och metoder för kultur som del i utveckling av platser, liksom ett perspektiv där kulturen är det själva sammanhang vi alltid finns i och behöver förstå för att förändras.
Kulturperspektivet innebär att acceptera platsers och städers komplexitet. Livet är dock redan komplicerat och förändring gör allt än mer komplicerat. Därför kan förenklingar göra att kulturen reduceras till endast ett verktyg, en aspekt i andra processer och perspektiv som anses viktigare eller mer angelägna. Det är inget konstigt utan så som det alltid är - våra städer och samhällen är komplexa och för att kunna planera dem behöver vi ibland hantera en del i taget, från ett perspektiv i taget.
I Sverige kan vi se en medvetenhet om att fler perspektiv behöver samverka i samhällsplanering och platsutveckling. Allra tydligast är det i det tre hållbarhetsdimensionerna - ekologisk, social och ekonomisk - och i Agenda 2030 som är vägledande från nationell till kommunal nivå. Kulturen har då och då hittat in genom önskan att prova en fjärde dimension av hållbarhet, eller som ett sätt att öka attraktivitet eller engagera medborgare. Konst har också fått en särskild roll de senaste tio åren, särskilt i bostadsområden som socioekonomiskt är eftersatta på grund av segregation och strukturell ojämlikhet. Den medborgardrivna platsutveckling som inbegriper kultur som både verktyg och värde, där kultur förstås som både process och resultat, är dock ovanligare i Sverige.
En del svenska kommuner har genomfört projekt där Cultural Planning som metod använts, främst i mindre kommuner i Västra Götalandsregionen. Erfarenheterna från de kommunerna vill den svenska föreningen för Cultural Planning ta vara på och utveckla, men vi behöver också lära av andra länder. Inte minst när det kommer handlingsutrymme för andra än offentliga sektorn att initiera och driva processer som vi kallar för Cultural Planning. Det finns även sådana exempel, där till exempel fastighetsägare och civilsamhälle tar initiativ och kommuner senare kommer in i processen. Ett sådant exempel presenteras på ett seminarium som föreningen arrangerar i Floda nyligen.
För att Cultural Planning ska få en större spridning i Sverige kanske det viktigaste är att inte alls kalla det Cultural Planning. De försök som gjorts att integrera kultur som en fjärde hållbarhetsdimension har inte heller fått fäste, medan de konstprojekt som genomförts med syfte att utveckla platser med delaktighet ofta distanserat sig från andra syften och processer snarare än integrerats. Den offentliga sektorns ansvar för kultur ska inte underskattas, men samtidigt så behöver andra sektorer få utrymme att driva processer, ta eget ansvar och inte minst samverka. Då behövs flera perspektiv samtidigt, där hållbarhet kan vara det gemensamma målet medan vägarna dit kan vara olika, men alla finns på den karta som är våra gemensamma liv. När vi navigerar och söker nya vägar, bygger nya berättelser om hur världen kan vara, då är kultur det vi både omfattas av och skapar på nytt.
Konkreta tips för lokal kulturdriven platsutveckling:
lokalt engagemang är utgångspunkten och ger långsiktighet
se och bekräfta lokala aktörer som resurser och värden i sig själva
sök samverkan, inom den egna organisationen och med andra organisationer
ta vara på den nya kunskap som byggs, dela den vidare och bjud in fler efterhand
matcha drivkrafter med beslutsfattare, utan förankring åt båda håll förloras momentum och mandat
i kommunorganisationer är samverkan mellan fysisk planering och kulturen förutsättning för att nå resultat som blir bestående
var uthållig, beredd att omvärdera och söka nya tillvägagångssätt i processen
använd politiska mål och beslut som ger stöd till den lokala processen
På Urb Cultural Plannings webbsida finns mer information och det finns även videodokumentation från konferensen på Youtube.
Bli medlem i föreningen för Cultural Planning!
Föreningen för Cultural Planning i Sverige startade som ett nätverk för i första hand kommuner och regioner intresserade av metoden Cultural Planning. Numera vänder sig föreningen brett till ALLA som är intresserade av att stärka kulturperspektivet inom samhällsutvecklingen.
Ett medlemskap i föreningen kostar 200 kronor per år för enskilda personer, 700 kronor för företag, kommuner och andra organisationer. Genom att bli medlem stödjer man arbetet med att sprida och utveckla Cultural Planning som metod.
Som medlem får man tillgång till det rikstäckande nätverket och fördjupat kunskapsmaterial samt möjligheter att samverka med andra organisationer och information om nätverksträffar. De aktiviteter som föreningen arrangerar är bra tillfällen att hålla sig uppdaterad kring vad som sker på området. Som medlem får du alltid tillgång till föreningens fullmatade nätverksträffar till rabatterat pris.
Inbetalning och medlemsansökan via bankgiro 237 – 1615 eller SWISH 123 204 93 02. Märk inbetalningen med ditt namn och eventuell organisation/företag. Skicka även mejl till maria.lindgren@regionvastmanland.se med dina kontaktuppgifter.
Kontakt och information www.culturalplanningsweden.org
Föreningen för Cultural Planning i Sverige Organisationsnummer: 802487–5349 Bankgiro: 237-1615 SWISH: 123 204 93 02